Röda ögon
av Maria Absim
(inspirerad av Silvana Imam- Jag är en fakkin gee, I min zon)
___
Måndag
De går mot vardag
Det alla andra aldrig någonsin förstått
Skrapar knän på ångerns gator
Ristar in hoppets ord på träden.
En droppe blod, och allt är slut.
De går mot vardag.
Tisdag.
Tretton procents röda ögon bränner
Tränger in i den mörka tunneln av taggtråd
De har inte sett mina demoner än, men
Vem skyller man på när ett barn gjort av misstag tar sista steget ut mot klippan?
Klippan var aldrig till min räddning
Smärtan av deras brännande röda ögon var tillräcklig för att hålla mig vid liv.
Deras röda ögon brände min bara rygg till en sköld
En sköld tretton procents röda ögon aldrig kom åt.
Onsdag.
Torsdag.
Fredag har aldrig varit en dag för fred
När pojken utan mor sköts på mors dag
När den enda dagen man kan älska är den fjortonde februari.
Fjortonde februari.
Ett, fyra, fem.
Fem har aldrig varit en jämn siffra
Lika udda som brandmansflickan
Lika udda som den skrikande mannen som förlorade sin fru i krig
Lika udda som de som säger “åk hem” till de som inte har ett hem
De som sliter sina liv på våra silvergator.
Lika udda som hennes ilskna ögon av eld
När hon kastar sig i havet som släcker henne.
Lördag.
Söndag.
Måndag igen.
Tystnad uppstår ur ett skrik
När de gav henne en plats hon aldrig platsade i. De slutar aldrig gå mot vardag.
Sorg är det enda de somnar vid.
___
Juryns motivering: ”Med en infraröd blick på världen framträder samhället i sin våldsamhet när poeten bläddrar i dagarna. Med säker rytm ges stadga åt ett raseri som blir till motstånd och en röst som ger existensen en djup klang.”
___
”DET HÄR BETYDER VÄLDIGT MYCKET FÖR MIG!”
Hur känns det och vad betyder det här priset för dig?
Jag har väldigt blandade känslor just nu, positiva såklart. Jag känner mig hur ärad som helst över att juryn tyckte om min text och tyckte att den förtjänade att vinna, det är ju egentligen det största priset! Jag får även lite fjärilar i magen eftersom det är första gången jag lämnar min lilla skrivar-bubbla och låter folk läsa det jag har skrivit. Jag älskar att skriva och läsa och jag har gjort det så länge jag kan minnas. När jag var yngre skrev jag många spontana berättelser och flera andra olika texter och i mellanstadiet skrev jag många korta dikter. Det har kommit tillbaka nu i gymnasiet, längtan efter att leka med orden! Det har liksom inte riktigt släppt sedan mellanstadiet och det är jag tacksam över! Det här betyder väldigt mycket för mig!
Hur fick du idén till texten?
För att få känsla i texter tänker jag alltid att jag måste skriva om något som berör mig och som är viktigt för mig. För mig handlar texten om rasism, men andra som läser den kanske får en helt annan känsla eller tanke, det beror ju självklart på vem man är och hur livet har sett ut för en. Jag tänker inte så mycket när jag skriver just dikter, utan låter min fantasi göra sitt och ta över för tillfället, det blir mer äkta då tror jag. Det är även ett tips: tänk inte så mycket när du skriver, låt det komma och tänk utanför ramarna som finns i huvudet!
Vad blir du inspirerad av när du skriver?
Jag blir för det mesta inspirerad av det som är aktuellt och det som jag tydligt märker är vanligt i samhället, i detta fallet rasism. När jag tycker att något är fel använder jag penna och papper som en slags tyst protest. Men det betyder absolut inte att poesin måste vara dramatisk eller sorglig, glädje på ett papper är minst lika vackert och skönt att få ner som ilska på ett papper! Jag tror att inspirationen finns lite överallt, allt som händer påverkas man av på olika sätt utan att man kanske tänker på det.
Vad gör du mer än att skriva?
Just nu läser jag naturvetenskap första året på Hvitfeldtska gymnasiet och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med programmet och skolan. Jag spelar basket och har gjort det i ungefär tre år, först i ett lag i närheten där jag bor och nu i skollaget eftersom mitt gamla lag lades ner. Jag gör lite allt och inget, allt från att umgås med familj/vänner och fika (mycket) lite överallt i Göteborg till att resa och utforska nya platser. Det blir nog lite tjatigt om jag skriver allt jag gör haha!