Havets lilla monster

av Alva Svenning

Inspirerad av Havet av Göran Palm

Jag står framför havet

Det är där,

där havet är.

Jag tittar på de jättelika vågorna.

Havet. Vågorna.

De är som otäcka monster som reser sig.

Jag hittar ett lite mindre monster.

Där är det,

det lilla monstret är där.

Jag skriver om det.

Om det lilla monstret som ebbar ut. Jaha.

Det möts av stranden med öppna armar.

Dela:

Relaterat

Midnattssjäl

av Iris Opander Inspirerad av Nyckeln av Bruno K.Öijer Månen smalt till en gata som ringlande citron- och ingefärsgelato utmed en underarm. Försiktigt skopade jag upp det gulbleka vattnet för att forma en perfekt liten kula åt de två stjärnorna på himlavalvet, men det rann genom mina fingrar och spädde ut kvarlämnorna till en […]

Tranquila

av Tala Swed Inspirerad av Lina Hagelbäcks dikt Violencia Uppe med månen, kunde aldrig sova. Orden hennes grav skulle kunna hålla. Ingen bön, inget namn. Det var allt hon ville lämna. Tranquila hade en ständigt pågående begravning inom sig, med en öppen och tom kista som hon aldrig skulle kunna fylla. Hon var fylld […]

Vingar från en amiral

av Freya Arthursson Inspirerad av Wings av Birdy Det var vår sista färd mot kojan. Sista skoldagen. Någonsin. Sista tiden innan vi skulle tillhöra världen, Du och jag. Skogen stod trolsk omkring oss och i buskaget anades djur i rörelse. Dimman och daggen omslöt all växtlighet. Innan vi ens hunnit fram anade vi att […]