Det fanns en tid

av Samira Bayat

Inspirerad av Det fanns en tid av Daniel Boyaciogly

—

Det fanns en tid
då mycket och många intresserade
då man lätt kunde bli förtjust
och tycka lycka hos smått och lite

Det fanns en tid
där kunde jag skratta lika högt som mina kompisar
när hade jag rätt att tänka på dig
när stressen att ser dig tog mig i kroppen
och vilken vacker stress

Det fanns en tid
där mitt hjärta kunde känna lukten av kärlek
där kunde jag höra hur kärleken känner
jag skulle vilja vara som mina kompisar
vågar säga det som dem känner

Det fanns en tid
där kunde jag våga säga det
jag fyllde av dig
som du är min allting
det är en fantasy

Jag drömde och drömde om
att ha dig i min famn
att du bryr dig om mig
vilket skam skulle det varit för dig
att en sån som jag är kär i dig

Det har gått mycket, alltså det fanns en tid
du är fortfarande i min fantasy
jag växte upp och fattat att jag inte lärde mig att våga

Det här är nånting som kallar man som öde
Det är redan bestämt hos mig
så jag har ingen rätt att våga ändra det
vilket skulle vara meningslöst enligt dem

Det fanns en tid
där kunde jag känna lust av allt
där kunde jag välja drömma om allt
allt som jag tyckte om, allt betyder dig

Det fanns en tid
där kände jag inte än livet
inte ditt liv består av din kulturs vilja
vågade jag?
vågade jag säga det att jag vill vara annorlunda
jag gjorde det
och helt plötsligt omvandlade jag till en respektlös tjej

Det har gått flera år
Rädslan är det enda kompis som jag har
ett äkta kompis
rädslan eller fegt

Där ser jag dig
du blir more vacker
du är här hos mig
inte i publik
här i mitt hjärta menar jag

Jag är äldre än mina lika gamla kompisar
tror du inte mig så hör hur lyckliga de skrattar
hur de känner av lusten att sminka sig
hur de är taggad att göra nåt nytt

Nu är jag en mycket vackert ung kvinna
enligt dem
Enligt jag är dött i tusen år
jag dog när kärleken dött hos mig
när jag fattat jag det är bara ett dröm att ha dig
nu blir det mindre och mindre
färgen av ditt dröm
jag är en gammal som en ung mask i hela kroppen
mitt hjärta åldrats
när mitt öde var redan bestämt

—
Juryns motivering: ”En formuleringsglad dikt som är samtidigt lekfull och rå. Med tydlig musikalitet och smittande energi gestaltar dikten omöjlig kärlek och känslan av att vara en gammal själ i en ung kropp. Med ’Det fanns en tid’ övertas Daniel Boyacioglus mikrofon av en ung poet som med självklar stämma berättar om sin samtid och sitt liv.”