”Börja i elevernas världar och bygg sedan vidare”

Jenny Edvardsson är förstelärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon undervisar i svenska och historia på yrkesprogrammen, där det är stor spridning i förkunskaper och läsvana bland eleverna. Klasserna består bara av pojkar eller mestadels pojkar. Under hösten har Jenny valt att ha Jag skriver i dina ord som utgångspunkt för en del av undervisningen i svenskan. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.

Så hur har ni arbetat med poesi och tävlingen under läsåret?

Oj, vi har gjort en massa saker. Jag har arbetat aktivt med poesi och tävlingen i en etta på gymnasiet. Vi tog vårt avstamp i begreppet poesi. Vad betyder egentligen det? Och sedan lyfte vi in musiken och olika musiktexter. Vi lyssnade och tittade på musikvideos, vi läste krönikor om musik och musikens kraft och vi lyssnade på en inspelning av Huga Balls Karawane. Eleverna fick sedan analysera låttexter och därifrån gick vi vidare till att skriva egna dikter i form av Blackout Poetry. Kolla gärna ett av mina blogginlägg.

Sedan fortsatte vi med diktskrivandet men med hjälp av bilder och den grafiska romanen Ankomsten av Shaun Tan. Eleverna fick utifrån några valda illustrationer i Ankomsten samla substantiv, adjektiv och verb och dessa ord skulle sedan sättas samman till en dikt. Dikterna lästes upp i helklass. Även kring detta skrev jag ett inlägg.

Därefter närmade vi oss Nobelpristagaren i litteratur, Bob Dylan och jämförde en av hans musikvideo med en av Håkan Hellströms. Eleverna fick fundera över om Håkan Hellström ”knyckt” text och idé från Dylan eller om Hellström skapat något eget. Funderingarna mynnade ut i en skrivuppgift där eleverna skulle argumentera antingen för eller emot Hellström som ”texttjuv”.

Efter detta var det dags för författarbesöket med Torgny Karnstedt och jag ville låta mina elever få ta del av något som Karnstedt skrivit. Jag valde ut tre noveller från hans senaste novellsamling Karlssons pojke och dessa läste jag högt. Till varje novell tog jag fram olika typer av uppgifter som eleverna fick arbeta med på egen hand (skriva svar och reflektioner), sedan i grupp (samtala om det de skrivit ner) för att till sist lyfta uppgifterna i helklass. Efter det uppskattade författarbesöket var det dags att börja arbeta med själva tävlingsbidraget. Eleverna fick utgå från dikter eller låttexter och respondera på dessa. Många valde att göra egna Blackout Poetry-dikter och några valde att arbeta med en låttext och i kortare texter lyfta fram betydelsen i den valda låten.

Innan vi ens började arbeta med Jag skriver i dina ord valde jag att arbeta med ett område som jag döpte till ”Jag skriver till dina bilder”, där vi tog vår utgångspunkt i bilder och kring dem skapade en berättelse. Vi diskuterade den dramaturgiska kurvan och utvecklade våra texter med hjälp av kamratrespons.

Målet med Jag skriver i dina ord är att uppgiften ska vara så öppen och inkluderande som möjligt, att alla sorters texter är välkomna. Tycker du tävlingen har varit tacksam att bygga undervisningen kring?

Jag har uppskattat öppenheten. Det har gjort att jag har kunnat närma mig uppgiften på många olika sätt och elever med olika förkunskaper har kunnat delta utan problem.

Vilken roll kan författare spela och hur påverkade författarbesöket ni fick genom tävlingen?

Jag tror på att ge mina elever kulturupplevelser. Ett sätt är att få träffa en ”riktig” författare. Många av mina elever har aldrig träffat en författare och har fördomar om hur en författare ska vara. När mina grabbar mötte Torgny Karnstedt blev flera av dem snopna. Han var ju en av dem genom sitt förflutna som ”vanlig” arbetare. Karnstedt sätt att trollbinda publiken gjorde att mina elever uppskattade besöket väldigt mycket. En av eleverna sa efteråt, ”Den där Torgny, han är faktiskt riktigt cool. Han kan både skriva och berätta.”

Har elevernas syn på poesi och litteratur förändrats under terminens gång?

Jag vet inte om jag kan säga att jag sett någon förändring. Det jag däremot kunnat se är att eleverna varit engagerade och arbetat aktivt med de olika uppgifterna. Kanske är det också så att de på ett annat sätt ser att litteraturen finns överallt och kan ta vitt skilda former. Den finns som spår i de datorspel som eleverna spelar och i de låttexter som de lyssnar på. Och just musiken har en central roll i flera av elevernas liv.

Att arbeta med uppgifter som är på riktigt, med en annan mottagare än bara fröken, har du sagt är viktigt. Har tävlingen haft den effekten?

Ja, jag tänker nog att den har haft den effekten. Eleverna anstränger sig lite extra när de vet att någon annan ska ta del av det de skapat.

Avslutningsvis undrar vi hur mycket du tror det är du som lärare alternativt rätt böcker som skapar läsintresse hos eleverna?

Jag önskar att jag kunde säga att lärare har en enorm betydelse för att skapa läsintresse. Jag tror dock inte riktigt att det är så. Som lärare kan jag ge tips, vara en läsande förebild och stötta eleverna inför, under och efter läsning. Jag kan ge eleverna en möjlig väg in i litteraturen, tipsa dem om böcker som jag tror kan tilltala dem. Den kraft en riktigt bra bok besitter kan jag dock inte på något sätt konkurrera med. När det blir en ”perfect match” mellan bok och läsare, då händer något magiskt. Denna magi kan inte jag skapa.

Viktigt tänker jag är att man som lärare är påläst och själv en aktiv läsare av olika sorters litteratur. Det blir då lättare att kunna hitta bra litteraturförslag till sina elever. Viktigt blir också att samarbeta med skolbibliotekarien. Ofta är bibliotekarien en god källa till kunskap om litteratur som passar olika åldrar och olika elever.

GE LITTERATUREN PLATS I KLASSRUMMET

Jenny delar med sig av tre tips på hur litteratur kan ta plats i klassrummet:

– Arbeta med gemensam läsning och inled gärna med högläsning. Högläsningen skapar en gemenskap. Läsningen behöver inte vara i form av romaner. Det kan vara en dikt, en novell eller ett utdrag ur en musiktext.

– Våga lyfta in alternativa litteraturformer. Ta hjälp av musikvideos, datorspel och filmer. Börja i elevernas världar och bygg sedan vidare. Var också kreativ i arbetat med litteraturen. Kanske kan Blackout Poetry vara en ingång eller en gemensam läsning av den grafiska romanen Ankomsten.

– Ha många textsamtal, gärna i mindre grupp. Låt elevernas tankar vara utgångspunkt för samtalet och använd gärna Aidan Chambers modell för boksamtal. Den är enkel och alla elever kan fylla på med något om man utgår från Chambers fyra rubriker, Gillar, Ogillar, Frågetecken och Mönster/Kopplingar.

—

För den som är intresserad finns det en hel del tips och idéer i Jennys bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning som gavs ut på Lärarförlaget i december 2016. Det finns också många uppslag på Jennys blogg, Jenny på Wendes.