”Frågorna om vad poesi är, vad den har varit och vad den kan bli är viktiga att tala om”

OM POESIUNDERVISNING 2016. Varken internationellt eller i Sverige är poesiundervisning något som det forskas särskilt mycket om. Det är därför svårt att finna en solid vetenskaplig grund för lärararbetet. Det har istället i hög grad baserats på den så kallade ”beprövade erfarenheten”. I en magisteruppsats analyserade jag fyra amerikanska läromedel för senarelärare och tog fram fyra utgångspunkter för poesiundervisningen baserat på den erfarenhet som författarna skrev utifrån:

1. En öppen och tillåtande atmosfär
Utgångspunkten är det öppna och kreativa klimatet där det ska vara mycket svårt att misslyckas. Eleverna bör få pröva och mixtra med genren och läraren ska helst vara intresserad av poesi själv och kunna visa eleverna hur poesin spelar roll i det egna livet utan att för den skull bli privat. Det är lika bra att byta bort poesiundervisningen om man får ont i magen av den.

2. Utmaningen
Vi vet att mycket undervisning befinner sig på för låg nivå. Poesiundervisningen är inget undantag. Det gäller att hitta komplexa och krävande uppgifter och läsa komplexa texter för att utveckla eleverna. Utmaningen är navet.

3. Metodisk flexibilitet
En metodforskning saknas men den beprövade erfarenheten säger att en variation av skrivande, läsande och samtalande som följer elevernas lärprocess är viktig. Ämnesövergripande arbeten kan vara en ingång: musik-poesi, historia-poesi, matematik-poesi. Lärare sätter själva gränser för vad de hinner utveckla.

4. Ämnesdjup
Frågorna om vad poesi är, vad den har varit och vad den kan bli är viktiga att tala om med eleverna även om man inte har säkra svar. För detta krävs litteraturvetenskapliga ämneskunskaper och en god dos poesiteori. Om poesin inte ska stagnera i vår kultur behöver vi utbilda unga i ämnet så att inte varje generation behöver uppfinna hjulet på nytt. Genren är öppen och rörlig. I den mån den är en genre så gillar den att överskrida alla de andra och ta in bild, ljud och pröva ny teknologi som vägar för kommunikation men den går att ringa in i ett samtal och text med mer eller mindre teoretisk precision.

Anna Sigvardsson
är sedan 2015 doktorand i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet och ingår forskarskolan SPLIT (Språk- och litteraturdidaktik i medielandskapet). Avhandlingsämnet är undervisning i poesiläsning för äldre elever.

–––

References
Sigvardsson, A. (2013). Att undervisa i poesi för äldre elever – en didaktisk studie av fyra amerikanska läromedel. (Unpublished Magisteruppsats). Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå.

Sigvardsson, A. (2014). Den svåra konsten att undervisa i poesi. Svenskläraren, 58(1), s. 22-23.

Sigvardsson, A. (2016a). Teaching poetry reading in secondary education – findings from a systematic literature review. Scandinavian Journal of Educational Research, epub ahead of print 7 jun. 2016 doi:http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2016.1172503

Sigvardsson, A. (2016b). Ungdomars intresse väcks av skrivande och samtidspoesi. Svenskläraren, 60(3), s.22-23.