
”Bli en skrivande lärare bland skrivande elever”
Den nationella skrivtävlingen Jag skriver i dina ord för gymnasieelever ska utmana såväl läsande som skrivande. Att skriva i någon annans ord betyder att läsa det som någon annan har skrivit. Att göra det möjligt för eleverna att skriva handlar om att ge dem innehåll att skriva om men också att man själv visar att den skrivande utmaningen också aktiverar en själv och gör att man blir en skrivande lärare bland skrivande elever. Då skapar man i klassrummet en författarstuga där vi ömsom läser texter och ömsom skriver våra egna. Vi kan bygga våra berättelser genom att lyssna till hur långt vi kommit och vad vi är i färd med att berätta eller vara den som bistår med det där ordet som plötsligt är förvunnet men går att hitta i en klasskamrats ordförråd.
Så i vilken författares ord ska vi skriva? För att veta ska böckerna in i klassrummet. Boktravarna fylla bänkarna och bläddrande och utforskande erbjudas. Öppna en sida och fånga en mening utan att värdera den som bra eller dålig utan för att utmana kreativiteten. Det finns så många stycken som väntar på andra fortsättningar och så många ord som står och stampar och vill bli använda. Kanske hittar vi något ur Torgny Lindgrens bok Minnen (2010):
Det är märkvärdigt, brukade min mor ofta säga till mig, vad du på ditt vis är lik morfar. Jag har noga granskat fotografierna. Men jag kan inte se det.
Vi fotograferar ju som aldrig förr, selfies oftast, men hur är vi lika och olika de som är våra mor- eller farföräldrar? Vilket betyder att vi kan skriva om oss själva men också få syn på en annan människa eller grubbla på fotografierna som visade vilka vi själva var en gång. Kanske kommer vi att börja grubbla på de lager vi i själva verket är och fundera över en fortsättning till den text som står på baksidan av Tomas Tranströmers Minnena ser mig (1993):
Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är ”jag”. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av mina tidigare.
Det krävs mängder av möten med litteratur, både för att läsa men också för att sporadiskt bekanta sig med och läsa högt ur tillsammans, ett stycke där och ett stycke där. Vi kan också låna en mening på ett annat språk och låta meningen vara en hemlighet som bara kan begripas då man läst allt det som berättas kring den, för att inte tala om det där sms:et som finns kvar i mobilen och som också är en text att skriva sin egen genom, berätta bakgrund, inledning och den framtid som sms:et bidrog till att skapa och allt vad det innebar.
Att läsa är att skriva. Att skriva är att läsa. Det elever skriver är också texter för gemenskap och återgivning. Inte i första hand ett bedömningsunderlag utan för gemenskapen som kommer med att läsa det som finns att läsa: Jag läser genom dina ord.
av Anne-Marie Körling, av Kulturrådet utsedd till Sveriges Läsambassadör 2015-2017.