Våga skriva kasst

Om det finns någon större fiende till skrivandet än tvivlet så är det nog suddgummit. Eller för mig som helst skriver på datorn, backspace och ctrl+z. Det är så lätt att känna att det man just skrev var skit, svårt att förstå, eller bara känns lite ”meh”.

Jag har gått från att peta runt i samma manus i år efter år till att förra året publicera sex böcker av varierande längd. Vad hände? Vad är det för hemlig kod jag har knäckt? 

Det ärliga svaret är att jag slutat försöka skriva bra.

Missförstå mig rätt – självklart vill jag ge ut bra, välskrivna böcker! Och inget av mina förlag skulle vilja ge ut en text som är ointressant, rörig och svår att förstå. Då skulle jag nog få hitta ett annat jobb.

Men det är skillnad på ett utkast och en färdig text. När jag sitter hemma och testar en idé, eller skriver den allra första versionen av en berättelse, då gör det inget om kvalitén är låg. Tvärtom kan det vara en bra grej! För om jag inleder min berättelse med en helt briljant första sida, då kommer kraven och prestationsångesten rusande mot mig som ett gäng vargar som fått span på en försvarslös kanin. Om jag har en första rad som är bra nog för att vinna Nobelpriset i litteratur kommer alla rader som kommer efter kännas värdelösa i jämförelse.

Och vad händer då? Jo, pennan stannar. Tangentbordet blir tyst. Jag sitter där och stirrar på skärmen. Skriver några rader, men suddar ut det igen. Skriver en hel sida, tänker att den inte den där dialogen blev ju superstel och konstig, börjar om.

Och på det sättet blir det aldrig någon bok. Inte heller någon novell.

Vid sidan av mitt bokskrivande arbetar jag som manusförfattare för tv-spel. Och det var där jag lärde mig vikten av att fortsätta skriva. Inte bara genom livet, utan i stunden. Spelbranschen har tighta deadlines, och det finns alltid folk som är beroende av ditt manus för att kunna börja rita en karaktär, skapa en animation eller designa en level. Jag hade alltså inte råd att sitta och vrida och vända på varje ord och mening till perfektion. Det var bättre att skicka in något som ”bara” var helt okej än att inte skicka in något alls.

Och där kom insikten. Så fort jag släppte pressen om att skriva perfekt så kunde jag skriva så mycket mer. Jag kunde också skriva färdigt en berättelse från A till Ö på mycket kortare tid än innan. Var texterna perfekta direkt? Absolut inte! Men det magiska med text är att ju att du kan ändra den i efterhand. När du har ditt första, kassa eller halvdana utkast, så kan du börja polera. Ändra formuleringar, korta ner och förläng. Gör om en händelse och kasta om ordningen på saker. 

För inget hindrar dig från att fortsätta jobba med din text efter att du satt sista punkten! För mig är det också mycket lättare att se styrkor och svagheter i mitt manus när jag har hela berättelsen framför mig. Därför blir det viktigare att bara få ned storyn i någon form, än att skriva den perfekta, slutgiltiga versionen direkt.

Så unna dig att slask-skriva! Precis som konstnärer skissar ner saker i grova drag kan du skriva ett första utkast av din idé som sedan är ditt stöd under resten av arbetet. Känner du att det är svårt att alls komma igång så finns det sätt att träna på. Ett är att flödesskriva! Det funkar så att du sätter en timer på till exempel tio minuter och inte slutar skriva förrän den piper. Vad du skriver spelar absolut ingen roll, och ska inte visas upp för någon. Det kan vara berättelsen om din dag eller en beskrivning av vad du ser framför dig just nu. Krisar det riktigt kan du helt enkelt skriva ”jag vet inte vad jag ska skriva” om och om igen tills något annat kommer.

Poängen med övningen ovan är att bli mindre rädd för att börja, och känna mindre press över att allt man skriver ska vara perfekt och spännande direkt. Att fixa sin text är en lika stor del av skrivandet som att komma på berättelsen, och att skriva något vinner alltid över att inte skriva alls. Finns det ingen text finns det inget att redigera.

Självklart kan perfektionismen störa redigeringen också. Det finns, tyvärr, inget slut på antalet ändringar man kan göra. Däremot finns det deadlines! Krav från förlag, från en lärare eller sista datumet för inskick till Jag skriver i dina ord. Står du där på dagen för inlämning och vill panikskrika Jag är inte klar! Det är inte bra nog! så skit i dig själv och skicka in ändå. Att ens komma till det stadiet där det finns en färdig avslutad text är en stor prestation i sig, och jag lovar att den är bättre än du tror. Det finns inget som sänker kvalitén på en berättelse lika mycket som att stirra på den i timmar, dagar eller månader. 

Så ge dig själv en present: öva på och tillåt dig att skriva kasst. Och lycka till!

Alexandra Dahlberg

Författare och spelutvecklare