”Författarbesök är verkligen ett roligt inslag i undervisningen”

Helene Fägerstrand är förstelärare och undervisar i Svenska, Psykologi och Humanistisk samhällsvetenskaplig specialisering på Bobergsgymnasiet i Ånge i Västernorrland. Så här brukar hon förbereda sig inför besök av författare.

—

Vilka är dina förberedelser innan författaren kommer till er?

Jag kontaktar författaren så fort som möjligt för att höra hur hen tänker kring sitt besök. Vad vill hen helst prata med eleverna om – sitt författarskap, sina berättelser, eller kanske både och? Är det någon särskild bok som författaren helst vill utgå från? Hur van är hen att prata inför ungdomar? Det resulterar ofta i en ganska lång mailkonversation som jag sedan kan använda som underlag för min planering. Dessutom brukar jag försöka hinna läsa så mycket som möjligt av vad författaren skrivit. Mina elever får sedan läsa något av författaren, antingen utvalda stycken eller en hel bok. Vi förbereder frågor, både kring författarskap och kring berättelsen, och vi ägnar en del tid åt att tillsammans reflektera kring det lästa. Eleverna brukar se fram emot att få träffa författaren på riktigt, efter att på olika sätt ha arbetat med hens texter. Författarbesök är verkligen ett roligt inslag i undervisningen. Jag brukar även kontakta biblioteket och be om hjälp att göra en liten utställning på skolan med författarporträtt, kort fakta och några av hens böcker.

Hur har du vävt in författarbesöket i undervisningen?

Jag har jobbat med dem på lite olika sätt, dels beroende på vilken kurs eleverna läser och dels beroende på vilka önskemål och behov de har. För mig är det viktigt att undervisningen blir levande, och författarbesöken är ett steg i den riktningen. De kan vara en del i hur eleverna får förståelse för centrala litteraturvetenskapliga begrepp genom att vi tillsammans tittar på t.ex. vändpunkter, teman och motiv i texter av författaren på förhand. Tillsammans med författaren kan eleverna sedan ha en diskussion kring berättarteknik och skrivande utifrån författarrollen. Ibland har det resulterat i att författaren håller i några skrivövningar som inspiration för elevernas eget skrivande. Vissa gånger har jag, tillsammans med författaren, låtit berättelsen spela störst roll i mötet med eleverna. Då har fokus legat på att låta eleverna samtala om olika värdegrundsfrågor med avstamp i berättelsen.

Jag tycker det är en oerhörd förmån att få ett författarbesök. I Norrlands inland är det inte alltid så lätt för eleverna att ta del av kulturevenemang. När en författare besöker oss och pratar om skrivande och sin litteratur är det ett sätt att förmedla kultur även till elever på skolor i glesbygd.

Vad är viktigt att tänka på under besöket?

Jag skulle säga att det viktigaste ändå ligger i förberedelserna. Är både jag, mina elever och författaren väl förberedda så går det oftast bra att improvisera om något inte skulle gå som planerat. Självklart är det bra att se till att de tekniken fungerar och är kompatibel med författarens medhavda dator osv.

Vad händer efter besöket? 

Då ägnar vi alltid lite tid till att tillsammans reflektera över våra intryck. Sedan blir arbetet olika beroende på vilket syfte just det besöket haft. Ibland har eleverna fått skriva kortare skrivuppgifter utifrån besöket, t.ex. ett brev till bokens huvudkaraktär, argumenterande texter eller krönikor utifrån bokens tema. Det har hänt att klassen fått en alldeles nyutgiven bok i present av författaren efter besöket och då har vi förstås läst den tillsammans. Vissa elever blir sugna på att läsa något mer av författaren och då kan de enkelt gå till den lilla ”utställningen” vi ordnat innan besöket och få tips på vad de kan låna på biblioteket.

På vilka sätt har du använt skrivtävlingen under lektionerna?

Jag brukar gå igenom tävlingsreglerna och på olika sätt uppmuntra eleverna att delta. Vi brukar också läsa vinnande bidrag från förra året på tävlingens hemsida.

Vad behövs från dig som lärare för att eleverna ska skriva bidrag till tävlingen? 

Det svåraste är att få eleverna att våga. Många av mina elever skriver bidrag som de sedan inte törs skicka in. Ofta vill eleverna att jag ska läsa deras text, men att det sedan ska stanna där. Jag påminner ofta om tävlingen, sätter upp information på skolans anslagstavlor osv. Jag vet att det sakta men säkert blir fler och fler av mina elever som skickar in bidrag, men utvecklingen är långsam. Visst skulle man kunna ha tävlingen som ett inslag i skrivandet i kursen, men jag tror inte på att göra själva tävlandet obligatoriskt.

I år har vi ett tema, Vägval. Vad tänker du när du hör det ordet? 

Vi står ofta inför olika vägval, både som enskilda individer och som kollektiv i samhället, eller rent av globalt. Att stå inför vägval kan vara spännande men också lite ångestfyllt. När mina elever gått färdigt sina tre år på gymnasiet väntar ett nytt vägval och framtiden kan kännas oviss. Vilka konsekvenser får valen man gör? Vad är det som avgör vilka vägar man kan välja? Hand i hand med vägval tycker jag ordet vägleda ska finnas. Här spelar skolan en stor och viktig roll. Jag som lärare (och såklart även andra yrkesgrupper i skolan) är viktiga för att ge eleverna verktyg så att de får så goda möjligheter som möjligt att hantera vad de än stöter på efter sitt vägval.

Intervju av Hanna Landström