– Hur börjar man? Fyra författare svarar
Hur sätter man igång att skriva? Hur börjar man på en ny text? Vi har frågat författarna Aino Trosell, Christine Falkenland, Jasim Mohamed och Sevi Kumral om deras bästa tips för att få de kreativa krafterna i rörelse.
—
Christine Falkenland, poet och författare
Om att våga skriva
Jag ser på mitt skrivandet som ett hemligt rum där jag kan fantisera fritt. När jag börjar skriva tänker jag alltid: ”Det här ska ingen få läsa!” Då vågar jag skriva precis vad som helst.
Det behöver inte bli ”perfekt” med en gång. Jag skriver först helt fritt. Sedan låter jag texten vila ett tag innan jag börjar omarbeta och förbättra.
Om att komma igång
Jag skriver inte varje dag utan mer i perioder och då ganska intensivt. Om jag har svårt att börja skriva ”lurar'” jag igång mig själv genom att bestämma att jag tex bara behöver skriva fem rader eller i tio minuter. Om man väl börjar brukar det släppa.
Om idéer och inspiration
Idén till en roman eller ingången till en diktsamling kan komma smygande eller plötsligt. Något jag ser, läser om, hör eller känner. Jag kanske får en inre bild av en person och känner att hen vill jag skriva om. Kanske får jag romanens allra första mening i huvudet. Det viktiga för mig är att skriva ner mina tankar och funderingar och att våga prova alla idéer.
Jag blir inspirerad av musik och brukar välja ut speciell skrivmusik. Ibland kan man behöva skriva ett tag innan inspirationen kommer, liksom arbeta sig fram till den.
Jasim Mohamed, poet
I min senaste diktsamling ”Vittnen till meningslösa händelser” utgick alla dikterna från en konkret situation och en konkret plats till exempel VID HAMNEN, LÄNGS KAJEN; VID BARACKERNA osv. Jag brukar ha små anteckningar om händelser som gör starkt intryck på mig. Det konkreta upprättar en snabb förbindelse med läsaren, men framförallt med eget inre i skrivandets ögonblick för att locka fram resten av dikten. I annat fall använder jag mig av strofer som blivit av från tidigare dikter och gör dem till en utgångspunkt för att bygga på nya. En del strofer som inte passar i en dikt kan passa i en annan. De är inte betydelselösa bara för att de känns främmande i ett specifikt sammanhang.
Vad gäller mina skrivrutiner kan jag säga att jag inte har några som jag tillämpar året runt. I annat fall har jag intensiva skrivdagar. Då ägnar jag hela min tid enbart för detta ändamål. Jag stänger av allt som går att vara utan och försöker ha så lite saker omkring mig som möjligt. Tidig morgon är min favorit tid på dygnet. Under de första två timmarna uträttar jag mer än vad gör under resten av dygnet. Men viktigast för mig är att ha en sammanhållen tid för att tänka. Jag behöver inte göra något annat under den tiden än att vrida och vända på mina funderingar och läsa poeter som jag uppskattar. På så sätt får mina tankar näring och mitt språk nya perspektiv.
Aino Trosell, författare
Befinn dig i luften när du sätter dig vid skrivbordet – att du redan har tänkt ut hur du ska ta det.
Sedan, när det omedelbart blir svårt; tänk då att så länge ingen mer än jag själv har läst texten så finns den inte. Alls. Så den får se ut precis som den behagar. Den är ingen pinsamhet för den finns inte.
Tredje tipset: det är bara att köra. För oftast måste man ändå stryka det man skrev först. För det mesta skriver man bättre efter till exempel en halvtimme och när man återvänder till texten efter lunch ser man det där, stryker det man skrev i början, skriver en ny start, putsar på det som artade sig bättre och slutar sedan när man har som roligast. För då är det lättast att komma igång nästa dag.
Det där sista är det fjärde tipset.
Lycka till alla skrivsugna!
Sevi Kumral, poet
Jag hämtar oftast grundtankar från egna erfarenheter (minnen, drömmar) när jag skriver men läser också mycket annan poesi och prosa för att inspireras, och ibland finna det jag kallar ”själstexter” – texter som jag kan relatera till på ett djupare plan för att de behandlar liknande teman som jag själv gör. Att läsa andras lyrik/noveller/romaner är överhuvudtaget det bästa rådet jag kan ge till (unga) skrivande som vill utöka sitt ordförråd, vidga sitt tankelandskap, och därmed utveckla sitt författarskap.
Ett annat tips jag vill ge är att lyssna på/till vardagen, till exempel genom att sätta sig ute i det fria med block och penna i hand (alternativt mobil/platta), och riktigt ta in ljuden från mänskliga samtal, fåglar, byggarbeten, klockor och allt däremellan – föra in dessa klanger i sina egna berättelser medan de pågår i nuet. Detta brukar kicka igång min egen kreativitet likt energismoothies om morgonen.