Foto: Sara MacKey

”Jag vill att texten ska svänga och sjunga som en klistrig popdänga.”

Intervju med Kristofer Folkhammar.

I vår tävling ska bidragen utgå från en befintlig dikt eller låttext. Du har sagt att inget har utövat så stort inflytande över ditt skrivande som Trackslistan på 90-talet. På vilket sätt har den påverkat dig?

Jag tror att jag i mitt skrivande är väldigt formad av hitlåtens snärtighet som ideal.Jag vill att texten ska svänga och sjunga som en klistrig popdänga. Litteraturen får gärna vara krånglig och svår, men jag vill att det alltid ska finnas en rytm i texten, som omedelbart fångar en. Jag var helt besatt av Trackslistan när jag var liten. Den öppnade en helt magisk värld för mig. Kärleken till litteraturen kom långt senare.

Magisterlekarna, din senaste roman, har enligt baksidestexten ”lånat friskt från high school-filmens dramaturgi”. Vad var det hos dessa filmer som lockade?

Vad lockar INTE i de filmerna? Kvick dialog! Stora känslor! Fåfänga! Glansiga jackor! Fantastiska klänningar! Jag ville använda allt! Slita sönder det och sätta samman det på nytt för att berätta om åtrå, makt och gemenskap mellan bögar. Bra high school-film rymmer ju både något glättigt och frågor om samhället, om vilka vi är. Jag ville åt den kombinationen av lätthet och tyngd, och göra en poetisk roman av det.

Om vi bortser från film och musik, har du inspirerats av andra texter när du skrev dina böcker? Om ja: vilka och på vilket sätt?

Numera läser jag mer, än vad jag lyssnar på musik, och andra texter är jätteviktiga när jag skriver. Dels omedvetet, som ett rytmiskt sorl i bakhuvudet. Och högst medvetet – man ska inte vara så rädd för att sno, förändra och förbättra citat man gillar. När jag skrev Magisterlekarna minns jag att jag bland annat studerade hur James Baldwin skriver om extas och hängivelse i Go tell it on the mountain, och det dramaturgiska tempot – hur snabbt texten berättade – i Mara Lees Salome.

Du har ju tidigare varit medlem i ett poesikollektiv, G=T=B=R=G, där ni skrev gemensamma texter. På ett sätt verkligen i varandras ord, för att anknyta till namnet på vår tävling. Har erfarenheten av det kollektiva skrivandet påverkat hur du skriver när du är ensam vid tangenterna?

Jättemycket! Det kollektiva skrivandet lärde mig att bli mer praktiskt inställd till det jag skriver själv. Att skriva tillsammans med andra är ett effektivt sätt att utmana och ta död på en del av ens nervösa ego. Att låta skrivandet vara resultatet av något annat än ens ängsliga prestationsångest ett tag. Man får ju så sakligt förhandla om hur texten ska se ut, lära sig sätta ord på skrivandet. Det är så häftigt att få vara tillsammans med andra i en gemensam text. Litteraturhistorien är full av ensamma genier som sitter och lider, och det är så skönt att gå emot det. Också som en anti-konkurrens-strategi. Och det kollektiva skrivandet hjälpte mig att få en värdefull distans till mitt eget skrivande. Och den distansen tror jag har gjort texten både viktigare, klokare och vackrare, faktiskt.

Slutligen: händer det att inspirationen tryter? Har du i så fall några knep för att vinna tillbaka den?

Arbete, arbete, arbete. Avsätta faktiskt tid, koncentrera sig, skärpa sig. Och påminna sig själv om att man faktiskt inte måste skriva. Man KAN låta bli. Då blir det plötsligt spännande och roligt att hålla på igen.

Intervju av Pål Börjesson


Deadline-dikt av Clemens Altgård

En specialskriven dikt om deadlines av poeten Clemens Altgård

"Jag älskar deadlines"

Disciplin är väldigt bra när man ska hålla sina deadlines, men mutor kommer man också långt med.

En juldikt av Elis Burrau

Vi önskar god jul och ett gott nytt år med en juldikt av poeten Elis Burrau

"Det viktigaste är att man vågar ligga och slöa"

Stefan Lindberg ger tips på hur man börjar skriva, fortsätter och slutar. Och sen börjar igen.

"FÖR ATT FÅ DEN FRIHETEN KRÄVDES EN RAM"

Specialskriven text av författaren Patrik Lundberg

Hur börjar man?

Vi har frågat fyra författare om deras bästa tips för att få de kreativa krafterna i rörelse

Intervju med Josefin Holmström

Vi har ställt några frågor till Josefin Holmström om hennes skrivande – och läsande

"Ingen text lever i ett vakuum"

Poesiforskaren Niklas Schiöler skriver om litteraturens ständigt pågående samtal

"Deadlines makes the world go round"

Amanda Svensson om sitt, och världens, behov av deadlines

Tre skrivtips från tidskriften ponton

Redaktionen för ponton delar med sig av sina bästa tips till dig som skriver.

Anna Fock om inspiration

En intervju om vad som inspirerar henne och minnet av ett författarbesök från skoltiden när ”skrivandet, det enda jag egentligen var bra på, fick vara så viktigt.”

"Skriv så!"

Läsambassadören Anne-Marie Körling skriver om att skriva med utgångspunkt i vår tävling

Poesifilm med G=T=B=R=G

Hör och se Göteborg ur en annan synvinkel.

Intervju med Elin Boardy

”En remix av pirat-berättelsernas urmoder”

Göran Moldén intervjuas

”Allt som finns är aktuellt när man skriver”

"Litteraturen som fetisch"

Intervju med Andrés Stoopendaal

Om att skriva i någon annans ord

Intervju med Helena Eriksson

Tack för ditt bidrag!